Brömsebro byggdes upp kring den station, som lades på Bransboda ägor vid Östra Blekinge järnväg, vilken byggdes mellan Karlskrona och Torsås och var klar 1899. Några år tidigare 1889 övertog Herman Svensson Nobling Bransboda Gård efter sin far Sven Andersson Sahlin. Han tog nu initiativ till flera satsningar, som fick grundläggande betydelse för Brömsebro samhälles utveckling. År 1892 började Bransboda Mejeri att byggas och det stod klart året efter. 1893 uppfördes också stärkelsefabriken och ett år senare även ett sågverk samt handelsboden Marieborg. Tillsammans med den gamla vattenkvarnen, som låg vid gränsbron utgjorde dessa anläggningar grunden för sysselsättningen i bygden. Jordbruket var naturligtvis den näring som sysselsatte flest antal människor och dessa anläggningar hade en nära anknytning till jorden och skogen.
Bransboda Gård med stärkelsefabrik och sågverk från 1800-talet
Bransboda Mejeri 1894
Hus började byggas. August Holmberg satte upp en smedja med intilliggande hus och Nobling byggde Karlandersro som hyreshus och på andra sidan vägen Nytomta, som flyttades dit från Brinkaström. Vi har nu kommit fram till sekelskiftet och järnvägen har kommit till bygden. Turerna innan den var klar var många men vi ska bara beröra dessa i korta drag. 1888 hölls det första sammanträdet på gästgivaregården i Bröms, då olika spårförslag presenterades. Det var då meningen att järnvägen skulle gå över Kristianopel och Bergkvara. Både 1889 och 1890 hölls det sammanträden utan resultat. 1893 kallades till nytt möte i Jämjö Skjutstation och året efter hade man enats om att ha samma spårvidd som Mellersta Blekinge Järnväg och sträckningen Gullberna - Jämjö. 1895 enades man om Torsås som slutstation och ingenjör von Otters kostnadsförslag på 992 800 kr för sträckan Gullberna - Torsås. 1896 bildades Östra Blekinge Järnväg och under åren 1897-1899 färdigbyggdes den med invigning den 19 jan 1899. Grunden för Brömsebro samhälle hade nu lagts och vi skall i fortsättningen spegla dess utveckling.
Järnvägsstationen
Tiden 1900- 1910 Ifrån avstyckningen av lägenheten Nytomta får vi en uppfattning av bebyggelsen i det centrala delarna av samhället. Bebyggelsen mellan Nytomta och mejeriet tillhörde det senare och användes som ved och islager. 1907 köpte sedan Gustav Palm byggnaden och inrättade affär däri. Från köpekontraktet mellan Viktor Franze´n och Robert Erling var bl.a. inskrivet "att på tomten får icke idkas diversehandel s.k. lanthandel utan att jag ger tillstånd därtill" och "att å området uppkommen gödsel och avfall, som ej inom området användes tillfaller ägaren till stamhemmanet om han så önskar". Det senare ger vid handen att man hade hushållsgris och kanske även höns i sina uthus. Detta förekom ända fram på 1960-talet, då hälsovårdsnämnden satte stopp för detta. Under krigsåren hade så gott som varje hushåll husdjur. Med beklagan noterar man att Herman Nobling redan 1899 säljer halva Bransboda Gård till sin bror Robert Erling och 1901 den andra halvan till Svante Cristofer Jern. Efter bara 10 år flyttar denna dynamiska man från trakten och man kan bara ana hur samhället kunnat ha sett ut om han fått vara här under längre tid. Även stärkelsefabriken, handelsboden Marieborg och hyreshuset Karlandersro säljs sistnämnda år till Alfred Pettersson från Karlskrona. Vid denna tiden hade Gustav Gunnarsson tillträtt som stationsföreståndare vid järnvägen. Han tog initiativ till att bildandet av Kristianopel Skytteförening och en skjutbana anlades i samhället. Logebacken börjar utnyttjas som festplats och 1907 uppför man även en skyttepaviljong av det gamla mejeriet i Kristianopel. Alfred Pettersson säljer Karlandersro 1902 till Knut Palm och Marieborg 1904 till handlaren Adolf Pettersson i Högaholm. Affärerna i samhället utökas med en tredje 1907, då Gustav Palm etablerar sig intill mejeriet. Hantverkarna börjar söka sig till det nya stationssamhället. Skomakaren Ola Pettersson Hjälmberg bygger hus här 1904 och när han flyttar efter några år kommer Albin Olsson, som först hyr hos Helena Nilsson och sedan efter några år bygger eget. Målaren Wolf Flachbinder flyttar in i nybyggt hus 1905 och samma gör byggmästaren Johan Karlsson från Tombäck några år därefter. 1906 kunde församlingen förverkliga drömmen om en egen samlingslokal, när Betania i Brömsebro invigdes. Vid denna tiden kom också telefonen till byn. 1907 inrättades i stationshuset en växel med sex abonnenter. Inspektör Gunnarsson blev föreståndare för en lön av 5 kr per abonnent och år. Det var till en början svårt att få tag på abonnenter och till 1912 hade det bara tillkommit två. På smålandssidan byggdes inget nytt hus under denna period. 1910 övertog Olaus Månsson i Bredavik Långavadsaffären efter Adolf Svensson. År 1900 bodde det 20, 1905 / 38, 1910 / 68 personer i Brömsebro, så tillväxten var stor denna tid.
Affären Marieborg
Tiden 1910 – 1920 Samhället består nu av 32 hus, varav 19 tillkom under 1800-talet och 13 under de första åren på 1900-talet. August Svensson gifter sig med föreståndaren för affären Marieborg Amanda Johansson och dessa köper sedan nämnda fastighet. Alfred Pettersson avvecklar sin sista rörelse i Brömsebro, då han säljer stärkelsefabriken till August Johansson i Trolleboda som i sin tur säljer till Jöns Nilsson som sen säljer halva till Sven Johan Bengtsson. Sågverket har nu lagts ner men stärkelsefabriken börjar att utvecklas efter en tids tillbakagång. Grunden läggs nu till den rörelse, som under åren har sysselsatt mest personer. Under S.J. Bengtsson och sedan under hans son Ottos ledning kom fabriken att utvecklas till en av sveriges största men statliga regleringar gjorde att den fick läggas ner 1964. Fabriken gav under sin storhetstid arbete till 12 personer och under höstarna gav liv och rörelse åt samhället. I väntan på sin tur vid fabriken kunde man gå bort till Öl-Helena, som serverade öl och även andra drycker fanns visst att få. En annan betydelsefull person har nu också flyttat till Brömsebro. Det var skollärare Melin, som först hade varit lärare i Övre Tång och därefter i Björkelycke. Han var också förtroendeman som hjälpte folk med köpebrev och andra handlingar. Han hade även förtroendet att stycka av tomter och bl.a. Tabor, som byggdes 1914 var ett av hans uppdrag. Han slutade sin lärarbana i samband med att skolan flyttades från Björkelycke till Brömsebro 1914. Den blev sedan samlingspunkten för bygdens ungdom fram till nedläggningen 1965. 1914 började det första världskriget och in i Karlandersro flyttade Kristidsnämnden under Sandgrens ledning. Här hyrde också skräddare Theodor Larsson och Ernst Svensson, som hade cykelverkstad i uthuset. 1916 köper Hilda Andersson Nytomta och inrättar cafe´rörelse. Två år senare när kriget var slut, får hon överta telefonväxeln från stationen, då man fått 50 abonnenter, vilket betydde att telegrafverket nu bekostade och växeln och dess skötsel. Krigsslutet betydde att företagsamheten kom igång igen. 1917 köper Robert Jonasson Björkelund, för att sälja kött. Han flyttar efter några år över sin verksamhet till Korpavik, där hans köttaffär efterhand blir lanthandel. Efter ett 10-tal år flyttar han över sin verksamhet till Jord- och Skogsbruket genom att köpa Bransboda Gård 1938. 1918 startar Brömsebro Möbelfabrik men planerna var större än förmågan, så efter några år gick man i konkurs. Agne Johansson hyr lokalen någon tid innan John Karlsson köper och börjar syssla med byggnadssnickerier. 1943 brann emellertid byggnaden ner. En brand drabbade även mangårdsbyggnaden på Bransboda Gård år 1918. Samma år hyrde också K.A.Karlsson lokal av August Johansson, där Mattsson senare har försäljning av byggnadsmaterial. Företaget utvecklades och flyttade till andra sidan vägen, när de båda sönerna Arne och Göte kom in i firman.
Tiden 1920 – 1930 Detta blir bilarnas decennium. I slutet av det förra kom de första privatbilarna till trakten. Hjalmar Nilsson i Brinkaström och Robert Erling i Bransboda skaffar sig var sin bil och snart har vi också de första taxirörelserna i samhället. 1922 börjar Gustav Olsson eller som han kallades BilOlle. Året efter startar Alrik Andersson och efter ytterligare ett år Edvard Pettersson, de två senare på smålandssidan. 1925 lägger Olle ner sin rörelse, vilken övertas av Otto Bengtsson. Tre år senare får också Ottos bror Viktor taxitillstånd. Nu fanns det alltså fyra taxibilar i Brömsebro, två på var sida om gränsen. Rolf Strange övertar i mitten av 30-talet Ottos rättigheter och Gösta Karlsson övertar Edvards 1940. Sture Magnusson blir från mitten av 40-talet ensam taxiägare i samhället, sedan de andra nu lagt ner sin verksamhet. I mitten av 20-talet köper IOGT.logen Skyttepaviljongen av skytteföreningen. Logen bildades år 1902. Föreningen var under många år utan lokal tills man köpte fastigheten Bransboda 1:12. Den blir snart för liten och 1924 övertar man skyttepaviljongens lokal. Brömsebro-Logen blir samlingspunkten för bygdens ungdom. Detta gäller framförallt på 20 och 30-talet. Efter andra världskriget hade man svårt att samla ungdomen under sitt motto och föreningen dog efterhand ut. Lokalen såldes sedan till Brömsebro Samhällsförening 1976. I början av 20-talet flyttade även August Johansson till Brömsebro. Han byggde hus, såg och en verkstadslokal, som K.A.Karlsson hyr. På smålandssidan börjar Gunnar Blomlöf att cykla runt och sälja sill. Han hämtar den vid tåget eller köper av fiskaren Henry i Kristianopel. En stor kund var landsfiskal Schlyter som också lärde Gunnar att röka sillen. Ålrökningen som firman är mest känd för, tillkom under 40-talet och där fick Blomlöf hjälp av John Persson i Trolleboda. Blomlöfs Rökeri övertas senare av sonen Jarl och sonsonen Bosse. En annan stor händelse i slutet av detta decenium var att det elektriska ljuset drogs genom bygden. Samhället hade tidigare bara upplysts av tre gaslyktor, vilka var placerade vid stationen, mejeriet och utanför Albin Olssons, vilken senare skötte om tändning och släckning av dessa. Tre hantverkare kom till byn, Carl Svensson startade skrädderi, Viktor Pettersson smedja och Karl Johansson bageri och cafe´. Edvin Andersson övertar Gustav Palms affär 1921, Ernst Olsson köper Marieborg 1924, vilken sedan överläts till Jean Jonasson1928 och O.W.Karlsson blir ny ägare till Långavad 1928.
Tiden 1930 – 1940 Under de första åren byter ånyo två affärer ägare. Inga Karlsson övertar Marieborg efter Jean och Arnold Pettersson köper Brömseborg av Edvin Andersson. Depressionen breder under detta årtionde ut sig i världen och den tidigare optimismen dämpas. Det gäller nu att få ut så mycket som möjligt av råvarorna. En som var bra på detta var Otto Bengtsson. Han köpte ek på rot av bönderna. Sedan hade han arbetare såsom Alrik Karlsson, Bernard Karlsson, Karl Olsson m.fl. som åtog sig att såga ner träden och som betalning fick di barken. Om de då var duktiga kunde de få ihop 30 kg bark d.v.s. de tjänade 5 kr om dagen. Ekarna flåddes på barken , vilken lades i en hög för torkning. Sedan fick man ta hem den för sönderhackning. Detta skedde mestadels med yxa om man inte hade ett hackelseverk. Därefter lastades barken i säckar, vilka då vägde ca 30 kg. Dessa kördes sedan till den s.k. Barkaladan, där de lagrades i väntan på transport till garverierna. Ekstockarna transporterades sedan till det sågverk som Otto startade1935. Han sålde det sedan till Oskar Ramvall 1947, vilken höll på till början av 60-talet. Otto Bengtsson köpte även upp nypon. Han kunde på en dag få in 1000 kg och torkade dessa i stärkelsefabriken, vilket gav ca. 500 kg färdigtorkad vara. Han betalade 50 öre per kg till plockarna. Under 30-talet härjade också den röda hanen i samhället(elden). Danielssons väderkvarn brann ner och detsamma skedde med Erlings kvarn och Oskar Johanssons affär. Viklander köper Nytomta, där telefonväxeln finns , men efter 4 år flyttar den över till Björklunda, med Alva Franse´n som föreståndare. I mitten av 30-talet började de första hönserierna i större skala. Ragnar Johansson från Hallersboda uppförde ett 1935, vilket övertogs av hans bror David 1939. På smålandssidan vid bror sätter Alrik Andersson upp en väderkvarn vars verksamhet blev kort. Alrik var förresten den som först hade lastbil i samhället. Vi har nu kommit fram till slutet av 30-talet och kriget har brutit ut i Europa.
Tiden 1940-1950 Det andra världskriget är i full gång och till våra trakter kommer många beredskapsmän. Skolan och andra samlingslokaler utnyttjas och runt om på gårdarna är värnpliktiga och befäl inkvarterade. Vid Logen sätter man upp en dansbana för att få lite avkoppling på fritiden. Den negativa utvecklingen för samhället börjar nu att visa sig. 1941 läggs mejeriet ner och bönderna får i fortsättningen åka till Fågelmara med sin mjölk. Mjölkförsäljningen i byn övertas nu av bagare Karl Johansson. Denna utveckling gynnar åkarna i samhället. Sigvard Nyberg, som övertar lastbilsrörelsen efter Edvin Johansson får mjölkkörningar och när kriget sedan slutar och produktionen inom jordbruket åter ökar, köper Sigge även in Alrik Anderssons tillstånd och har nu två bilar. Robert Jonasson, som byggt affär 1938 överlåter denna rörelse till Helge Karlsson 1941. 1944 övertar Einar Andersson, som tidigare varit kontrollassistent på mejeriet och biträde hos Arnold Pettersson, den senares affär och året efter köper Tage Johansson Marieborg. Kriget betydde också en viss civil beredskap. Av luftskyddsmyndigheten fick man en brandspruta och kommunen byggde ett brandhus borta vid skolan. Borgarbrandkåren skulle bestå av 8 personer under befäl av en andre vice brandchef och reservbrandstyrkan skulle vara 15 man. Brandmaterialet bestod av en transportabel motorspruta om minst 350 liter i minuten, samt 300 m lång brandslang. Den hängdes på tork på Gösta Johanssons staket efter varje övning. Luftskyddsfogde var Albin Olsson, som vid fara skulle slå på en triangel utanför huset. När kriget var slut kommer bilarna åter igång och Agne Johansson bygger bensinmack och bilverkstad vid den nya landsvägen, som drogs genom bygden i mitten av 30-talet. Även Göte Karlsson bygger egen verkstad. Oskar Ramvall övertar Otto Bengtssons sågverk och året efter säljer Karl Johansson sitt bageri, kafe´och mjölkaffär till Tage Trulsson. Vi ska ta lite om befolkningsutvecklingen i samhället. År 1900 bodde på Bransboda ägor 20 personer, vilket ökade till 68 pers. 1910 och 100 pers. 1920. 1947 fanns det 170 pers. Vilket låg i närheten av toppsiffran för Brömsebros befolkning. Detta årtionde bildades även Brömsebro Samhällsförening, till vilket vi ska återkomma.
Tiden 1950-1960 Detta årtionde skedde inga stora förändringar. Den verksamhet som fanns vid dess ingång är kvar vid dess slut. Undantag är den såg, som August Johansson startade på 20-talet och Tage Trulssons bageri, vilket lades ner det sista året på 50-talet. De ungdomar som slutade sin skolgång fick inget arbete här utan fick flytta, vilket gjorde att de äldres andel ökade med åren. Fortfarande var stärkelsefabriken den stora arbetsgivaren, trots rationaliseringar på personalsidan. Köerna av bönder som väntade på sin tur att leverera potatis kunde ibland räcka ända bort till gränsbron. I stället för Öl-Helenas så samlades man hos Trulssons för att få tiden att gå. I Logen samlades nu ungdomarna till biografföreställningar torsdagar och söndagar under vintersäsongen. En schackförening hade bildats i slutet av 40-talet, som under Edvin Jonssons ledning engagerade en del personer. 1950 blir Emil Eriksson föreståndare vid järnvägsstationen. Bilarna har börjat konkurrera med järnvägen och turer dras in efterhand som gods och passagerarna minskar. I skolan märker man ännu inget, ty elevantalet räcker till. Den stora händelsen som kom under 50-talet var att TV kom till bygden. 1959 hade Emmabodasändaren blivit klar och vi fick möjlighet att se TV. Gösta Johansson blev på detta område ortens ombud till Radio-Edvin i Torsås. Gösta hade redan på 30-talet börjat som cykelreparatör vid stärkelsefabriken . Huset är nu rivet. Han flyttade sin verksamhet till mejeriet 1941, när det lades ner. Till Gösta gick man om man ville ha något lagat och det var därför naturligt att han skulle sälja Tv-apparater. Utanför på gatan samlades folk på kvällarna, ty i skyltfönstret stod en apparat påslagen och man förundrades över detta nya media. Efterhand köpte man sin egen apparat och samlingspunkten blev nu i hemmet. Därmed hade en ny tid kommit till Brömsebro.
Tiden 1960-1970 1960-talet blev för Brömsebro bottenläget på en negativ utvecklingskurva. Varje år fick man vara med om en nedläggning av rörelser i samhället. Den äldsta affären på blekingesidan Marieborg läggs ner 1960 efter 67 års verksamhet. I slutet av årtiondet läggs även Långavadsaffären, som existerade i nästan 100 år som bygdeaffär. Carl Svensson lägger ner sitt skrädderi och Viktor Petersson sin smedja. Oskar Ramvall kan på grund av sjukdom ej fortsätta med sågen och detsamma gäller för Gösta Johanssons cykelverkstad. Skolan läggs ner 1965 och barnen transporteras till Fågelmara, Berkvara och Torsås. Det sista tåget går också samma år. Skillnaden på spårvidden mellan Kalmar och Karlskrona betydde omlastning i Torsås vilket gjorde att det blev svårt att få lönsamhet på denna bandel. SJ konkurrerade också med sig själv genom att paralellt köra med bussar på samma sträckor. 1965 automatiseras även telefonstationen och samma år läggs Kvarnen på Korpavik ner. Otto Bengtsson sålde stärkelsefabriken till Sveriges Stärkelseproducenters Förening, vilka rev byggnaden och byggde nytt i Jämjö. Detta årtionde var stordriftens tid. Det som var litet skulle bort och slås ihop till större enheter. Detta visade sig vara en felaktig politik, men det såg man inte förrän in på 70-talet. I slutet av 60-talet började yngre familjer flytta in i de gamla husen i samhället, vilket gjorde att den negativa trenden hade vänt och man började se mer positivt på den framtida utvecklingen.
Tiden 1970-1980 Tendensen från 60-talet håller i sig in på 70-talet.
1970 lägger Einar Andersson ner sin affärsrörelse och även Helge
Karlsson slutar och säljer rörelsen till Eva Bard, vilken nu blev
bygdens enda affär. Året efter är det postens tur att flytta från
Brömsebro till Fågelmara. Några år senare lägger David Johansson ner sitt hönseri och Albin Olsson sitt skomakeri. Den senare hade då verkat i Brömsebro i nästan 70 år och han skapade i sin trädgård en anläggning som blev vida känd. Även Sigvard Nyberg får sälja sin lastbil och upphöra med åkerirörelsen. I slutet av 70-talet skedde en viss etablering i samhället. Engmans Auktionsbyrå köper Otto Bengtssons lagerlokal, vilket görs om till auktionslokal. Torsdala byggvaror köper gamla kvarnen, vilken renoverades och byggs till som försäljningslokal för byggvaraor. Även nytillskott av hantverkare sker under denna period. Hans-Ivar Lundström startar rörmokeri och Bror Brännmark gör både snickeri och murningsarbeten.
Tiden 1980-84 Detta årtionde var en positiv tid för samhället. Kjell Engman etablerade sin auktionsbyrå 1976 då han bygger om den gamla
lagerbyggnaden vid f.d. stärkelsefabriken till en
modern auktionslokal. Sedan fortsätter han att bygga
till en restaurang och samlingslokal. Det blev för
Brömsebroborna och hela bygden ett naturligt
utflyktsmål på söndagarna.
Även Blomlöfs Rökeri börjar utvidga sin verksamhet.
Man bygger till med nya kyl och förådsrum och
installerar nya elektriska rökugnar för att klara den
ökade efterfrågan på deras varor.
Eftersom Brömsebro ligger i två kommuner har det
varit svårt att få en gemensam plan för VA-utbyggnaden
i samhället. 1980 köper Karlskrona kommun in mark och
det görs en ny plan vilket resulterar i att vatten & avlopp
tillkom 1989-90, vilket var den största förutsättningen för
den framtida utvecklingen. I samband med detta arbete
fick vi även en cykelväg till Fågelmara. Under detta årtionde
har det på stationsområdet byggts upp en fotbollsplan,
tennisbana, lekplats och grillplats.
Även vägnätet i samhället utvecklas och 1979 bildas
Brömsebro Vägförening, som fick möjlighet att ta bort
stenmurar och i samband med VA-arbetet asfaltera sina
vägar. Bland företag som startats i byn kan nämnas
Brömsebro Byggnadsplåt. Andra verksamheter i samhällets
närhet är när Magnus Sandgren etablerar sig som travtränare
i Bredavik 1974. Han bygger sedan upp företaget efterhand och
är under 80-talet , som mest framgångsrik.
Tiden 1990 - 2000 Den positiva utvecklingen fortsatte under 90-talet. I Samhällsföreningen hade den äldre generationen lämnat över till den något yngre, som både fortsatte med det gamla och hade nya ideér till verksamheten. Två stora projekt var när vi firade 350-årsjubileumet efter freden i Brömsebro och Brömsebro Samhälle 100 år. 1991 fick vi också en motorbana i Törneryd utanför Brömsebro. Den har engagerat de motorintresserade i bygden och gett upphov till många spännande tävlingar under åren. Nu ägs banan av Karlskrona AK.
En affär är viktig för ett samhälle . Brömsebro hade som mest 4 affärer fram till 60-talet, då 3 lades ner p.g.a. stormarknadernas utbredning. Den som blev kvar har haft följande ägare Eva Bard 1970-88, Margareta Edlund 88-94, Gunnars Livs 94-98, Billiga Boden 2003. Kjell Engman öppnade affären Bakfickan 1998-99 i sin egen lokal. Nu är närmsta affär i Fågelmara. Nya firmor kom också till såsom Anderssons El 1995 och Camillas Färg 1998. Ethel och Gerd är starkt engagerade när Litauenhjälpen flyttar in i pastorbostaden och sedan till Betania, där de under många år samlar in saker för att sälja och sedan skänka till Litauen. Blomlöfs fortsätter sin expansion och bygger en ny försäljningslokal. Fredrik Persson övertar travrörelsen Trollabo Trotting efter sin far. De ökade senare ut sin kapacitet och byggde nytt stall 2011. Framgångarna har gått upp och ner och var som störst när Viola Silas blev rikskändis och tjänade under sin tid 6,7 milj. kronor.
Tiden 2000- 2010 Intresset för samhällsföreningens verksamhet var fortfarande stort under början av 2000-talet, och de gamla arrangemangen är kvar såsom tipspromenader, Valborg- och Midsommarfirande, grillkvällar, ungdomsverksamhet i Logen och utflykter till Höga Sand vintertid.
Under 2001 byggs en dansbana vid Logen, vilken
invigs 3 aug. med dans till DANES Orkester. 2005
slutar vi med Julfest, julmarknad och flyttar
midsommarfirandet till dansbanan. Samhällets
enda affär har lagts ner men några nya företag
startades såsom Bengts Bygg och Mias Reklam
Design.
E22 görs i ordning till en 2+1 väg (Jämjö-Bröms)
och uppsättning av farthinder i samhället.
Vi fick även namn på våra vägar i samhället(2002).
Tiden 2010-2020 Nu börjar framgångssagan för
Fredrik Persson, när Viola Silas vinner på Axevalla
och blir årets sto 2009 och 2010. Ni kan läsa om verksamheten i Gränsnytt varje år. Blomlöfs får beteckningen som Sveriges största ålrökeri 2014. Några år senare blir det åter tillbyggnad, nu av bl.a. serveringslokal. 2019 Lämnar Bo Blomlöf över ansvaret till sonen Ted och den 4.e generationen Blomlöfs i detta familjeföretag. 2015 övertar Jan Kamm auktionskammaren efter Kjell Engman och rustar upp byggnaden och bygger om till danslokal. Den invigs med dans till Nya Vikingarna men det blev inte så lyckat ty en tjock dimma har lagt sig över hela sydöstra Sverige, så många som skulle komma vågade sig inte ut på vägarna. Därefter blir lokalen mest använd i samband med större fester och arrangemang till föreningar och privatpersoner. På företagarfronten startar Ola Johansson firman J-Mek (2016) och Pumpverkstan såldes till M.Andersson (2017). Samhällsföreningens lokal Logen har hållits i skick av Janne Antonssons hantverkshand. Med landsbygdsstöd har det blivit nytt golv, ny väggpanel och sänkning av takhöjden. Tennisbanan blev asfalterad som nu även kan användas som isbana. Vi börjar med den s.k. Brömsebrodagen, då vi tillsammans med Litauenhjälpen har loppis intill våra fastigheter.
Tiden 2020 - 2024 20-talet inleds med att Brömsebro Samhälle får bredband. Det börjar på Blekingesidan och året efter tillkommer smålandssidan, där det varit mycket strul med leverantörerna. Dom gamla luftledningarna plockades ner, vilka har fungerat som kommunikation under över 100 år. 2020 byter vi golv på dansbanan och 2024 glasas altanen i Logen in.
Med Therese Brännmark som ordf. drar samhällsföreningen igång nya arrangemang som fritidsgård i Logen med pyssel och spel, Halloween med spökrunda. Hasse Hagström ordnar med 2 koppkakekvällar varje år. Utanför samhället kan vi notera att Bröms Hönsgård utökar från 50 till 160 tusen platser för unghöns. Bröms rastplats utses till Kalmar Läns bästa 2021. I Bröms öppnar även en obemannad affär och ett nytt Cafe´startar i den gamla skolan. Viltstängsel och bro för djuren byggs mellan Fågelmara och Brömsebro. Beslut tas att bygga ny väg 2027-29 mellan Bröms och Söderåkra.
Öl-Helenas
Sågverket
Arnold Petterssons affär
Brömsebro Skola
Skomakare Albin Olsson
Torsdala Byggvaror
